Zohan bygger helt och hållet på folks fördomar, såsom att alla arabers käraste ägodel är en get etc.
Det finns egentligen bara ett par segment som är genuint roliga, som när Zohan får chansen att ta hand om kunder. Då frossar filmen i old people sex där Adam Sandler bland annat slickar på folks hår. Borat-äckligt och därmed roligt.
Eller när Zohans polare berättar med sorgsen blick hur han inte vill börja jobba i en elektronikaffär, för elektronikaffärer... *snyft* krossar människors drömmar.
Rob Schneider har som vanligt en roll då det är en Sandler film, han spelar den mest steroetypa utlänningen av alla och är bara störig.
I övrigt lockar filmen till enstaka ströskratt, jag personligen tycker att en halvtaskig brytning och ett konstant juckande med ett stort paket inte räcker.
Att filmen sen blir sjukt sockersliskig på slutet drar ner betyget ytterligare.
Nä du, Dennis Dugan.
Först gör du formidabla "I now pronounce you Chuck And Larry" och sen detta.
Jag vet inte vad jag ska tro om dig.
Betyg: 4 av 10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar